De är så himla trevliga... eller var i all fall tills husse åkt! Papegojor är lite speciella som husdjur och det är inte alldeles självklart att de fungerar på samma sätt borta som de gör hemma. Man kan säga att i det här fallet fungerar de än så länge ganska precis tvärtom!
Dessa båda är inte så vana vid hundar och här är ju fyra stycken plus två katter så det är inte speciellt konstigt att de inte är sig själva ännu men jag har gott hopp om att de snart är två kelna, goa kakaduor igen! De får vara ifred så länge de vill och lära känna de där konstiga fybeningarna som går runt nedanför buren, de lär sig snart att de inte är nåt att bry sig om. Hundarna har inget intresse av fåglarna så det tar inte så lång stund.
Wilma då? Jo hon har reagerat på de två "kompisarna"! Hon höll på igårkväll så jag skrattade mig fördärvad! Klättrade i buren och busade med sina leksaker, visslade och pratade som fasen och var sååååå ivirig att visa sig på styva linan! "Här är jag mamma, se du mig, jag är roligast och visst gillar du mig mest" Knashöna! Kid satt igår närmst Wilmas bur och kråmade sig som katten, såg ut som han fjäskade med Wilma men hon var helt iskall mot honom... Sanningen att säga så tror jag inte hon fattade vad han sysslade med när han vred huvudet och flashade sin kam... De har inte riiiikkktttiiiiggggt samma språk och utseende ju. Kid sitter just nu och "knorpar näbb", ett ljud de gör med näbben när de är belåtna och tillfreds, ett gott tecken!
Foton från i går, en stund efter att de kommit, helt fokuserade på hundarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar